Milla fick adhd-diagnos som vuxen – läs hennes berättelse

Adhd-diagnosen, som Milla fick i början av tjugoårsåldern, var främst en lättnad efter en lång period av ovisshet. Hur såg processen ut för henne och hur ser hennes vardag ut idag? Och vilken roll kan en sjukkostnadsförsäkring spela när det gäller diagnostisering och behandling av adhd?

Milla minns att hon var överaktiv som barn, medan hon från tonåren minns vännernas skämt om att hon var överaktiv. När hon var 22 år inleddes diagnostiseringsprocessen efter ett rutinmässigt terapibesök. Milla, som idag arbetar som jurist, har hanterat sina adhd-symtom med hjälp av helhetsbehandling.

Från misstänkt till diagnostiserad adhd

– Det var tredje gången jag träffade en ny terapeut. Jag hade tidigare fått andra diagnoser och läkemedel för dem, men jag kände ändå att de inte fullt ut förklarade mina symtom, säger Milla.

Terapeuten frågade Milla om hon någonsin hade utretts för adhd. Det hade hon inte, så utredningarna inleddes. Hon uppsökte en privat läkarcentral för adhd-utredning.

Milla gick till en neurolog, som skickade henne för ytterligare utredningar. Hon testades och intervjuades grundligt av olika experter. Hon fick adhd-diagnosen bara några månader efter sitt första besök hos neurologen, vid 23 års ålder.

”Det var en lättnad att få diagnosen”

Efter diagnosen började sökandet efter rätt läkemedel för Milla, och efter några försök hittade man rätt. Det tog dock längre tid att hitta rätt dosering: doseringen justeras fortfarande tre år efter diagnosen. Doseringen påverkas bland annat av hur lång tid det tar för läkemedlet att verka, vilket enligt Milla beror lite på den egna kroppen.

En sjukkostnadsförsäkring som tecknas i tid kan täcka kostnaderna för utredningar av och läkemedel mot adhd.

Att leva med adhd kräver rutiner

Nu, flera år senare, får Milla helhetsbehandling för sina symtom. Hon använder ett fungerande läkemedel och träffar både en vanlig terapeut och en ergoterapeut. Målet med ergoterapin är att identifiera de utmaningar som adhd innebär för Millas liv och hitta sätt att hantera dem.

– Ergoterapin hjälper mig att kontrollera impulsiviteten, hyperaktiviteten och lättretligheten”, säger Milla.

Milla talar om en ”verktygslåda” där hon har samlat olika sätt att hantera sina symtom. För att dämpa sin hyperaktivitet har Milla till exempel köpt ett gåband till sitt hem, så att hon kan röra på sig medan hon arbetar. Visualiseringsövningar och handlingsplaner som utarbetas tillsammans med terapeuten kan också vara till hjälp i situationer där känslorna svallar.

I Maarit Virras och Anita Salakaris bok ”Adhd-aikuisen selviytymisopas 2.0” har Milla lärt sig trafikljustekniken som hon använder för att kontrollera sin impulsivitet. I en situation där Milla känner för att säga något vasst eller kanske göra ett impulsköp, föreställer hon sig en röd boll som signalerar att hon ska stanna upp innan hon agerar. Milla ändrar bollens färg till gul i tankarna, vilket innebär att hon tänker: vad bör jag göra i den här situationen? Om det efter övervägande visar sig att handlingen är värd att genomföra blir bollen grön. 

Trafikljustekniken kräver övning, som kan börja med att man föreställer sig färgen röd i en viss situation, till exempel när man surfar i webbutiker. Det är viktigt att komma ihåg att impulsivitet inte alltid är något dåligt, utan att det också kan leda till många bra saker.

Adhd-symtom kan också vara påfrestande för relationer. I studier har man funnit olika typer av strukturella skillnader i hjärnan hos personer med adhd, till exempel en möjlig störning i hjärnans belöningssystem, vilket kan leda till en tendens att söka snabba källor till njutning. Detta kan till exempel ses i snabba förälskelser, som i fallet med Milla. Milla säger att hon har en sprudlande och rolig personlighet: båda är egenskaper som lockar människor. Hennes tendens att bli lätt förälskad och å andra sidan snabbt tappa intresset har skapat utmanande situationer. Impulsiviteten och frispråkigheten har också lett till konflikter i Millas liv. 

Å andra sidan säger Milla att hon också är en person som söker upplevelser. Kärnan i allt är en stark självkännedom och förmågan att hålla fast vid sina egna gränser. Milla upplever att utmaningarna till följd av adhd har ökat med åldern, vilket hon tror beror på den press och det ansvar som råder i samhället. Det kan bero på att hon i trettioårsåldern brinner för att bygga upp en karriär som jurist och dessutom har ansvar inte bara för sig själv utan också för till exempel sina åldrande släktingar.

Sjukkostnadsförsäkringen kan ersätta utredningar och behandling av adhd

Fennias expert Laura Luhtanen berättar vad Fennias sjukförsäkring täcker om du har valt de försäkringar som behövs.

Ett sätt att börja utredningsprocessen är att till exempel kontakta FenniaVårdaren, som ser till att du kommer till rätt läkare. Då faktureras läkarbesöket direkt av Fennia och du betalar endast eventuell självrisk. Du betalar först själv för läkemedlen och därefter kan du ansöka om ersättning i nättjänsten. Det är möjligt att få en betalningsförbindelse för psykoterapi. 

Misstänker du att du har adhd? Läs våra tips

Det finns mycket vetenskaplig information på nätet, men det finns också en hel del felaktig information. Om du har gjort det ena adhd-testet efter det andra på nätet och symtomen verkar stämma överens, kan det vara dags att träffa en läkare. Det kan förändra ditt liv.

Tips till dig som misstänker att du har adhd:

• Läs så mycket du kan om ämnet, men var källkritisk. Det finns mycket felaktig information om adhd på nätet och i sociala medier, så läs hellre vetenskapligt material.
• Om du känner att dina symtom tyder på att du har adhd bör du genomgå utredningar. Skjut inte upp saken, även om det kanske är typiskt för personer med adhd.
• Vissa personer behöver inte adhd-läkemedel, även om de har fått en adhd-diagnos. Men om du behöver läkemedel ska du ta dem – rätt läkemedelsbehandling kan förbättra din livskvalitet.
• Läs Maarit Virras och Anita Salakaris bok ”Adhd-aikuisen selviytymisopas 2.0”. Det är en lysande bok skriven av experter på behandling av adhd hos vuxna.