Hyppää sisältöön
    Personkunder
  • Fennia
  • Fennia Liv
  • Anvisning
Etsi sisällöstä
PrivatkunderFöretagskunder
Suomeksi

Logga in

  • Ingångssida
  • Jag skadade mig i en trafikolycka
  • Barn som skadats till följd av en trafikolycka

Barn som skadats till följd av en trafikolycka

Efter en allvarlig trafikskada förändras livet plötsligt och barnet kan vara intaget en lång tid på sjukhus. Skadan medför en hel del nytt i vardagen: nya saker att lära sig, aktörer, professionella i olika branscher, ansökningar och beslut. Förändringarna kan leda till osäkerhet och oro för framtiden. När du litar på dem som finns omkring dig och bekantar dig med det som är nytt blir det lättare att hantera frågorna och ordna upp livet så att det så småningom börjar löpa igen.

De närmaste har en viktig roll

Föräldrar, syskon och andra närstående har en viktig roll i barnets liv som stöd för tillväxt och utveckling och i de utmaningar som skadan medför. I barnets vardag medverkar också förskolans personal, lärare i skolan samt kompisar och deras föräldrar.

Barnets egna åsikter och det att barnet hittar meningsfulla aktiviteter är viktiga för rehabiliteringen. Ett centralt mål för rehabiliteringen är att stärka barnets delaktighet i vardagen. Det består av trygghet, tillit, mod, ärlighet och likvärdighet.

Det är viktigt att barnet kan ge uttryck för sin vilja och sina önskemål och därmed påverka sitt liv. Därför ska barnets känslor och drömmar beaktas och barnet ges möjlighet att vara med i viktiga sammanhang, som med kompisar. Aktiviteter som är givande för barnet ordnas i den takt barnet kan och vill. Det kan vara fråga om lek, upplevelser och aktiviteter som skapar glädje. Givande aktiviteter ger barnet en känsla av att kunna lära sig och lyckas. Det förutsätter individuella lösningar och fungerande hjälpmedel.

Rehabiliteringsplan

En rehabiliteringsplan utarbetas inom den offentliga hälsovården och den utgår alltid från rehabiliteringsklientens individuella behov. Målsättningarna sätts upp i samarbete mellan rehabiliteringsklienten och läkaren eller en multiprofessionell arbetsgrupp. I arbetet beaktas också anhörigas, terapeuters och eventuella assistenters synpunkter.

Med offentlig hälso- och sjukvård avses centralsjukhuset, det regionala sjukhuset eller hälsovårdscentralen i patientens sjukvårdsdistrikt. Rehabiliteringsplanen innehåller rekommendationer om hjälpmedel, ombyggnader i bostaden och behov av funktionsrehabilitering. Det krävs inget godkännande av Fennia för att starta bedömningen.

TATU ry

Föreningen TATU ry är en riksomfattande stödförening för barn och unga med funktionsnedsättning till följd av ett olycksfall samt för deras närstående. Utgångspunkten för verksamheten är att på olika sätt stödja barn och unga med funktionsnedsättning till följd av ett olycksfall och långtidssjuka barn och unga och deras familjer. Vi har samarbetat med TATU ry i redan 20 år. Mer information om TATU ry får du genom att klicka på länken nedan eller av din skadereglerare.

Anskaffning av hjälpmedel

Sjukvårdsdistriktet ansvarar för inprovning och anskaffning av hjälpmedel samt för service av dem. En rehabiliteringsplanerare som är Fennias partner kan vid behov bistå i frågor som gäller anskaffning av hjälpmedel. Hjälpmedelsenheten skaffar och betalar hjälpmedlet och fakturerar sedan Fennia. Därefter tar Fennia beslut om det kan ersättas.

Ombyggnader i bostaden

När en person har skadats kan ombyggnader behövas i bostaden. Ombyggnadsarbetena planeras av en representant för den offentliga hälso- och sjukvården, som en rehabiliteringsplanerare eller arbetsterapeut, i samarbete med kommunens byggnadsexpert. Över de ombyggnadsarbeten som behövs ges ett utlåtande och en separat arbetsbeskrivning, utifrån vilka beslut om ersättning av ombyggnaden kan tas. Innan Fennia meddelar sitt ersättningsbeslut kan bolaget be om ett utlåtande av Verve (tidigare Försäkringsbranschens rehabilitering).

Funktionsrehabilitering

Målet med funktionsrehabilitering är att ge rehabiliteringsklienten stöd att självständigt klara av sina vardagssysslor. Det kan vara fråga om till exempel fysio-, arbets- eller talterapi, anpassningskurser eller neuropsykologisk rehabilitering. Rehabiliteringsklienten kan också behöva institutionsrehabilitering, som i allmänhet är en intensiv, 2–3 veckor lång rehabiliteringsperiod på en institution.

Vårdinrättningen lämnar in en rehabiliteringsplan för skadereglering och Fennias sakkunnigläkare bedömer utifrån den behandlande läkarens utlåtande om rehabiliteringen kan ersättas. När beslutet tas beaktas ersättningspraxis inom trafikförsäkring och rehabilitering enligt allmänt godkänd medicinsk uppfattning i Finland.

Serviceplan

För serviceplanen ansvarar hemkommunen och den utarbetas i samarbete mellan familjen och en servicehandledare eller en socialarbetare. Familjen ger sin syn på serviceplanen och meddelar sina målsättningar, och servicehandledaren eller socialarbetaren bidrar med sin sakkunskap och kännedom om olika alternativ för service och stöd.

Målsättningen för stödåtgärder och service är att ge det barnet med funktionsnedsättning och barnets familj stöd för ett sådant liv som dessa anser vara gott. Utifrån detta planerar man service och utarbetar serviceplanen. Kommunens servicehandledare eller socialarbetare skickar serviceplanen och kommunens beslut till Fennia, som beslutar om åtgärderna kan ersättas.

Hjälpmedel i skolan

Behövs hjälpmedel i skolan och vem skaffar dem?

Enligt lagen om grundläggande utbildning är undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Elever med funktionsnedsättning och andra elever i behov av särskilt stöd har dessutom rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel som krävs för att delta i undervisningen.

Skolan skaffar fasta hjälpmedel som behövs för skolgång (t.ex. handtag, stödräcken, ramper, specialarbetsbord). Övriga personliga hjälpmedel skaffas via den hjälpmedelsenhet som ansvarar för barnets hjälpmedel.

Hjälpmedel i hobbyer

För personer som skadats i en trafikolycka ersätts i regel inga hobby- eller motionsredskap (t.ex. roddapparat, konditionscykel). Många personer med funktionsnedsättning behöver dock särskild motionsutrustning som lämpar sig för dem, som till exempel rullstol för spel eller dans, skidåknings-, slalom- eller iskälke/-pulka och olika typer av stöd). Sådan specialutrustning kan ersättas, eftersom behovet av den uttryckligen beror på begränsad funktion till följd av skadan.

Särskilt för barn och unga hyrs utrustning ut av Malike (på finska).

Andas, allt ordnar sig!

Lisää aiheesta

Jag skadade mig i en trafikolycka

Lue lisää
Försäkringar och tjänsterSkadorKundserviceKundförmånerVanliga frågorAktuelltMedietjänsterFöretagskunderInformation om FenniaLediga jobbBriefly in English
© Fennia
YhteystiedotDataskydd och användarvillkorTillgänglighetIntegritetsskydd vid telefontjänstenKakor