FSS17 Säkerhetsföreskrifter för fastighetsförsäkring

Säkerhetsföreskrift FSS17

Säkerhetsföreskrifter för fastighetsförsäkring

1 Skyldighet att följa säkerhetsföreskrifter

Försäkringstagaren ska följa denna säkerhetsföreskrift samt övriga säkerhetsföreskrifter som anges i försäkringsbrevet och se till att säkerhetsföreskrifterna följs inom samtlig verksamhet som påverkar den egendom eller verksamhet som försäkringstagaren har försäkrat och att de förhållanden som förutsätts i säkerhetsföreskrifterna råder inom hela området av fastigheten. Försäkringstagaren ska se till att alla personer som ansvarar för fastigheten och som deltar i underhållet av fastigheten får kännedom om säkerhetsföreskrifterna. Dessutom ska försäkringstagaren kräva att dessa personer följer säkerhetsföreskrifterna. Personerna i fråga är till exempel disponenten och gårdskarlen samt alla de som utför installations-, reparations- och underhållsarbeten i fastigheten.

Försäkringstagaren ska också se till att lägenhetsinnehavarna och de som bor i lägenheterna får kännedom om åtminstone följande delar i säkerhetsföreskriften:

• Den del i punkt 2 som gäller lägenhetsspecifika brandvarnare.

• De delar i punkterna 4 och 5 i säkerhetsföreskriften vilka gäller förvaring av avfall och andra brandfarliga och brännbara material och ämnen.

• Anvisningar för lägenhetsinnehavare och -boende för förebyggande av läckageskador i punkt 14.2.

Genom att följa säkerhetsföreskrifterna kan man förebygga uppkomsten av skador och begränsa deras omfattning. Om säkerhetsföreskrifterna inte följs och försummelsen att följa dem bidrar till att en skada uppstår eller till dess omfattning, kan ersättningen sänkas eller förvägras enligt lagen om försäkringsavtal.

2 Författningar och myndighetsbestämmelser samt planer, program och inspektioner som bygger på dessa

Försäkringstagaren ska följa de författningar och myndighetsbestämmelser som gäller för den försäkrade egendomen och verksamheten. Sådana är till exempel räddningslagstiftningen, bygglagstiftningen, elsäkerhetslagstiftningen och kemikalielagstiftningen. Den försäkrade byggnaden ska uppfylla de bestämmelser i Finlands byggbestämmelsesamling som gällde vid den tidpunkt när bygglovet eller åtgärdstillståndet beviljades.

De planer, program och inspektioner som författningarna förutsätter och myndigheterna föreskriver ska utarbetas och genomföras och man ska handla enligt dem. Sådana är till exempel räddningsplaner, brandinspektioner, sotning, periodiska besiktningar av elanordningar, användnings- och serviceanvisningar för byggnader som används för permanent boende eller arbete, explosionsskyddsdokument (ATEX) samt handlingar över säkerhetsprinciper och säkerhetsutredningar när det gäller industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier. Fel och brister som konstateras under inspektionerna ska åtgärdas omedelbart och de direktiv som ges under inspektionerna ska följas.

Försäkringstagaren ska se till att innehavare av bostads-, inkvarterings- och vårdinrättningslägenheter och de som bor i bostadslägenheter får information om kravet på lägenhetsspecifika brandvarnare i räddningslagen och i förordningen om placering och underhåll av brandvarnare samt ge ut en skriftlig anvisning för att uppfylla kravet. När innehavaren av eller den som bor i lägenheten byts ska anvisningen ges på nytt.

3 Installation, användning, service och underhåll av byggnader, maskiner, anordningar och apparaturer

Vid service och underhåll av byggnader som används för permanent boende eller arbete ska byggnadens användnings- och serviceanvisningar följas (servicebok).

Maskiner, anordningar och apparaturer ska installeras, användas, servas och underhållas enligt författningar och myndighetsbestämmelser som gäller dem och enligt de anvisningar som tillverkaren och importören gett. Installation, service och reparation av maskiner, anordningar och apparaturer får utföras endast av personer och företag med kompetens för arbetet i fråga. För elinstallationer ska systemmontören göra en ibruktagningsbesiktning och ett besiktningsprotokoll som krävs i elsäkerhetslagen.

Dessutom ska man i objekt med solelsystem beakta följande:

• Takets vattentäthet vid fästen och genomföringar samt installationsplatsens vindbelastning och snömängder med drivbildning på paneler.

• Byggnadens räddningsplan. Anordningar som monterats för att säkra underhålls- och räddningspersonal får inte försvåra räddningsarbeten. Objekt med solelsystem som är anslutna till elnätet ska förses med skyltar.

Efter utförda elinstallationer och innan spänning kopplas till ska inspektioner och mätningar som garanterar att installationen är säker göras. Dessutom ska inspektioner som Fennia separat kräver, t.ex. värmefotografering av elanordningar, göras.

Ett skriftligt service- och underhållsprogram ska utarbetas för el- och säkerhetsanordningar, och den ska följas. Programenliga inspektioner ska utföras enligt ovannämnda författningar, bestämmelser och anvisningar. Om ingenting annat har föreskrivits om inspektionsintervallet, ska inspektionen utföras åtminstone en gång om året. Över inspektionerna ska föras bok och konstaterade fel ska åtgärdas omedelbart.

Med en elapparatur avses en funktionell helhet som består av elanordningar och eventuellt andra apparater, tillbehör och konstruktioner.

Defekta elanordningar ska omedelbart tas ur bruk när felet uppstår. Sådana är till exempel lysrörsarmaturer som blinkar eller glöder i ändarna samt anordningar, kopplingsdosor och ledningar vars skyddsisolering är defekt eller som blir varma på ett sätt som avviker från det normala. Elanordningar och kabelhyllor ska hållas fria från damm och annat brandfarligt material.

Säkerhetsanordningar är t.ex. rökventilationsanordningar, brandlarm, automatiska släckningsanordningar och andra skyddsanordningar och -system som är en förutsättning för beviljande av bygglov, försäkring eller försäkringspremierabatt. Säkerhetsanordningars larmöverföringsförbindelse ska prövas varje månad i enlighet med tillverkarens och larm- eller nödcentralens anvisningar. Det måste föras bok över de månatliga prövningarna.

Eldstäder och rökkanaler ska sotas och ventilationsanordningar och -kanaler ska servas och rengöras enligt det sätt som avses i räddningslagen och förordningen om sotning. Försäkringstagaren ska se till att sotaren har en yrkesexamen för sotare.

Oljecisterner och tillhörande rörnät ska granskas regelbundet. Den första granskningen ska göras inom tio år från det cisternen togs i bruk. Efter den första granskningen ska underjordiska cisterner på ett grundvattenområde inklusive rörnät granskas i enlighet med cisternens material och konditionsklassificeringen enligt följande:

• En cistern i metall i klass A ska granskas på nytt med fem års mellanrum och en cistern i ett annat material ska granskas på nytt med tio års mellanrum.

• En cistern i klass B ska granskas på nytt med två års mellanrum.

• En cistern i klass C ska tas ur bruk inom sex månader efter granskningen.

• En cistern i klass D ska tas ur bruk omedelbart.

Oberoende av cisternens material ska underjordiska cisterner utanför ett grundvattenområde inklusive rörnät granskas med tio års mellanrum.

Granskning av cisterner ska utföras av en besiktningsorgan som godkänts av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). De anvisningar som ges vid granskningen ska följas, observerade brister ska omedelbart åtgärdas och granskningsprotokollet ska förvaras åtminstone fram till följande granskning. En cistern som tas ur bruk ska tömmas och rengöras och det ska förhindras att den fylls på nytt.

4 Förebyggande av anlagda bränder och förhindrande av oavsiktlig antändning

Brandfarligt avfall eller annat brandfarligt material eller brandfarliga saker får inte förvaras under en byggnad eller närmare än åtta (8) meter från byggnaden. Bestämmelsen gäller också avfallsbehållare och sopförråd utanför byggnaden. Avståndet räknas som kortaste avstånd från byggnadens takutsprångslinje eller från någon annan av byggnadens yttersta del.

Om gällande författningar eller myndighetsbestämmelser inte förhindrar, får hushållsavfall förvaras med avvikande från föregående stycke på under åtta (8) meters avstånd från byggnaden enligt följande:

• I ett underjordiskt rörsystem för avfallsinsamling.

• I avfallspressar eller -containrar av metall, förutsatt att avfallspressen och -containern är stängd och låst så att man inte kan komma åt avfallet utan att mekaniskt skada pressen eller containern.

• I en enskild högst 600 liter stor avfallsbehållare med lock som finns minst fyra (4) meter från byggnaden.

• I en underjordsbehållare med lock som finns minst fyra (4) meter från byggnaden. Om underjordsbehållaren finns närmare än fyra (4) meter från byggnaden, ska byggnadens takutsprång och hela väggen med fönster och andra öppningar vara i minst klass EI 30, eller så ska det mellan underjordsbehållaren och byggnaden finnas någon annan brandsektionering i minst klass EI 30, som skyddar väggen och takutsprånget i höjdriktning och når i sidled minst fyra (4) meter bort från underjordsbehållarens sidlinje eller så ska den vara lika bred som väggen.

• I ett sopförråd vars översta bjälklag och minst de delar av väggen som är under åtta (8) meter från byggnaden ska vara i minst klass EI 30. Det översta bjälklaget i sopförrådet får inte ha öppningar. Den sektionerade väggen kan ha en dörr eller ett fönster, förutsatt att dörrens eller fönstrets brandmotståndstid är minst 30 minuter. Fönstret i den sektionerade väggen ska hållas stängd. Dörren i den sektionerade väggen ska dessutom hållas låst.

Med en enskild avfallsbehållare avses en avfallsbehållare som ligger minst fyra (4) meter bort från en annan avfallsbehållare. Med en underjordsbehållare avses en avfallsbehållare som ligger under jord och där avfallet samlas helt under jordnivå.

Syftet med anvisningarna som gäller sopförråd och avfallsbehållare är att förebygga och minska skador främst på försäkrade byggnader. En eventuell försummelse av avstånds- och sektioneringskraven för sopförråd och avfallsbehållare påverkar inte ersättningen om bara sopförrådet eller avfallsbehållaren utanför byggnaden skadas vid ett skadefall och inte den försäkrade byggnaden.

På lastkajer med eller utan tak vid byggnaden får brandfarligt avfall eller annat brandfarligt material eller brandfarliga saker förvaras endast i det fall att man med tillräckligt starka konstruktioner och låsanordningar i direkt anslutning till lastkajen med eller utan tak har förhindrat obehörigas tillträde till dessa platser. Konstruktionerna och låsanordningarna ska genomföras på ett sådant sätt att man inte kan antända de brandfarliga material som finns på lastkajen med eller utan tak från utsidan av den konstruktion som förhindrar tillträdet.

Soprummet i byggnaden ska vara låst så att obehöriga inte har tillträde till soprummet.

Vindsutrymmen, källare eller andra gemensamma rum i en byggnad ska vara låsta så att obehöriga inte har tillträde. I dessa lokaler får man inte förvara onödiga brandfarliga material eller saker.

Vid utgångar och på gångar till vindar, källare, förråd och gemensamma rum får inga saker förvaras.

På lägenhetsvisa altaner eller balkonger får man inte förvara onödiga brandfarliga material eller saker.

Aska, kol och annat hett eller självantändligt avfall får bara förvaras i metallkärl försedda med lock och placeras minst två (2) meter från en vägg och en altan av brännbart material och från andra brandfarliga material. Kärlet får tömmas först när man har försäkrat sig om att askan, kolen och andra heta avfall är fullständigt avsvalnade och ofarliga. Självantändligt avfall, t.ex. tillbehör som använts i samband med produkter som innehåller linolja, ska förvaras i ett syrefritt rum eller så ska risken för självantändning avlägsnas genom att blöta ner avfallet.

5 Förvaring av brännbara vätskor och gaser

Vid förvaring av brännbara vätskor och gaser ska man följa den gällande lagstiftningen och de maximimängder som tillsynsmyndigheter godkänt. Tillsynsmyndigheter är till exempel räddningsmyndigheter samt Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).

I ett väderskydd för fordon, till exempel i garage eller carportar, får man förvara brännbara vätskor och gaser endast i den mängd som motsvarar volymen för en fastmonterad bränsletank på ett fordon. Därutöver får man i väderskyddet för fordon förvara totalt högst 60 liter av extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor och gaser (till exempel bensin och sprayfärg). Man får förvara totalt högst 200 liter av dieselbränsle och smörjolja och andra brännbara vätskor, vars flampunkt överstiger 55 grader Celsius.

I gemensamma källar- eller vindsutrymmen i en byggnad får inga brännbara gaser eller brännbara vätskor, som bensin, aerosoler, gasol eller olja förvaras.

6 Räddningsvägar

Räddningsvägar ska hållas kördugliga och framkomliga och de ska markeras. Man får inte parkera, förvara saker eller lägga andra hinder på en räddningsväg.

7 Brandsektionering

Ändringar får inte göras i brandsektionerande byggnadsdelar om ändringarna minskar byggnadsdelarnas brandförebyggande effekt eller förmåga att förhindra spridning av rökgaser. Skyddsbeklädnader och sektionerande byggnadsdelar ska hållas hela och täta. Brandsektionering ska alltid genomföras på minst den nivå som fastställs i bygglovet eller i åtgärdstillståndet.

Om det görs genomföringar i sektionerande byggnadsdelar, ska genomföringarna genast tätas efter att de gjorts, så att genomföringen inte väsentligt försämrar den sektionerande förmågan hos byggnadsdelen. Det ska alltid krävas att personer som utför installation, reparation och underhåll omedelbart tätar genomföringar som görs i sektionerande konstruktioner.

En brandsektionerande dörr får hållas öppen endast om den är försedd med ett drivorgan som vid brand stänger och reglar dörren automatiskt. Man får inte förhindra att branddörrar stängs och reglas.

8 Heta arbeten

Vid heta arbeten ska den separata säkerhetsföreskriften Heta arbeten FSS15 följas. Heta arbeten är arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder låga eller någon annan värme som orsakar brandfara. Vid hantering på annat sätt av eld samt av ett brandfarligt eller explosivt ämne eller av något annat farligt ämne ska man vara noggrann och iaktta tillräcklig aktsamhet.

I ett väderskydd för fordon får heta arbeten utföras endast om en permanent arbetsplats för heta arbeten inrättats enligt säkerhetsföreskriften för heta arbeten FSS15.

9 Laddning av el- och hybridfordon

Laddning av elfordon samt utförande och installation av laddningsställen, kontakttyper och kablar ska genomföras i enlighet med gällande elsäkerhetslagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och standarder.

• försäkringstagaren ska på förhand försäkra sig om att fastighetens elnät jämte anordningar lämpar sig för laddning av el- och hybridfordon. På grund av tekniska begränsningar lämpar sig de nuvarande eluttagen för bilvärme och andra hushållseluttag inte för långvarig laddning med hög effekt.

• tillstånd för laddning får inte ges förrän elinstallationsföretaget har utfärdat ett skriftligt intyg över elnätets och elanordningarnas lämplighet.

• driftkontrollen av laddningsstationen ska utföras enligt anordningstillverkarens anvisningar.

• säkringarna för laddningsplatserna ska tydligt anges i elcentralerna.

• en laddningsstation får inte placeras inne i en produktions- eller lagerbyggnad.

• lokalen ska vara försedd med ett automatiskt brandlarm som även larmar utanför lokalen med t.ex. siren. Gäller inte carportar.

• anslutningsledningar, urkopplare, energimätare eller liknande som är anslutna till eluttaget får inte användas.

Laddning i bilaffärer får utföras inomhus endast om laddningen utförs under kontinuerlig personövervakning, om det finns en brandlarmanläggning i lokalen eller så att laddningsplatsen är skyddad med en rökdetekterande brandvarnare som bryter laddningsströmmen.

10 Laddning som utförs inomhus på start- och framdrivningsbatterier för arbetsmaskiner samt blyackumulatorer för fordon

När batteriet laddas ska anvisningarna från batteritillverkaren följas.

En arbetsmaskins och ett fordons start- eller framdrivningsbatteris laddningsplats ska vara ren och väl ventilerad och det får inte finnas något brandfarligt material i närheten av det batteri som ska laddas, på minst två (2) meters avstånd. Det är absolut förbjudet att använda öppen eld, att röka och använda gnistrande verktyg på laddningsplatsen när laddningskabeln är ansluten. Laddningsprocessen ska alltid stoppas innan laddningskontakten tas bort från batteriet. Laddningen ska utföras i en varm lokal.

I laddningsplatsens omedelbara närhet ska finnas en lämplig brandsläckare, en handbrandsläckare av minst effektklass 43A 233BC eller en CO2-släckare av 89 B (5kg). Laddningsanordning och kablar måste skyddas mot stötar och skakningar under både drift och förvaring. På laddningsplatsen ska det finnas både bruksanvisningar för laddningsverktyget och anvisningar för laddning av de maskiner och anordningar som ska laddas.

Start- eller framdrivningsbatteri för fordon eller arbetsmaskiner får laddas i produktions-, butiks- eller lagerbyggnader endast om laddningsplatsen är brandsektionerad från en annan byggnad åtminstone i byggnadsdelar av EI 60 eller om laddningen utförs under kontinuerlig personövervakning eller så att laddningsplatsen är skyddad med en rökdetekterande brandvarnare som bryter laddningsströmmen, en rökdetektor som är kopplad till brandlarmet eller en automatisk släckanordning.

Dessutom ska Li-ion batteri ha ett lämpligt batterihanterings- och styrsystem (Battery Management System).

11 Handverktyg, elektriska cyklar och liknande transportmedel

Före laddningen ska batteriet kontrolleras med avseende på mekaniska skador. Ett skadat batteri får inte laddas. Laddningsanordningarnas skick ska kontrolleras regelbundet i enlighet med tillverkarens anvisningar. Man får inte använda defekt utrustning för laddning.

Batterier på elcyklar och motsvarande fordon ska laddas under personövervakning och i varm omgivning. Om fastighetens ägare har godkänt, kan batteriladdningen utföras t.ex. i ett varmt cykelförråd. I detta fall ska det finnas primärsläckningsutrustning och brandlarm som larmar utanför förrådet med t.ex. sirener.

Laddningen av batterierna till handverktyg ska utföras i en varm miljö och på ett icke brännbart underlag.

12 Förvaring av arbetsmaskiner med förbränningsmotor

En arbetsmaskin med en förbränningsmotor på över fem (5) kilowatt får förvaras utomhus inom ett avstånd på mindre än åtta (8) meter från en byggnads yttervägg endast om ytterväggen och takutsprånget har avskilts med brandsektioner med byggnadsdelar i minst klass EI 60, eller om arbetsmaskinens huvudströmbrytare är påslagen så att den stänger av strömmen till arbetsmaskinens samtliga anordningar med undantag av det automatiska släckningssystemet. Brandsektioneringen ska på höjden omfatta hela väggen och takutsprånget och den ska i sidled nå i båda riktningarna minst fyra (4) meter från arbetsmaskinens förvaringsplats.

En arbetsmaskin med en förbränningsmotor på över fem (5) kilowatt får förvaras i en produktions-, handels- eller lagerbyggnad endast om förvaringsutrymmet har avskilts med brandsektioner från byggnadens övriga rum med byggnadsdelar i åtminstone klass EI 60, eller om arbetsmaskinens huvudströmbrytare är påslagen så att den stänger av strömmen till arbetsmaskinens samtliga anordningar med undantag av det automatiska släckningssystemet.

13 Låsning och nyckelsäkerhet

Vindsutrymmen, källare, förråd och andra gemensamma rum i en byggnad ska vara låsta så att obehöriga inte har tillträde.

Försäkringstagaren ska utse en person som ansvarar för nyckelsäkerheten i fastigheten. Till personen hör alla ärenden som rör nyckelsäkerhet, som omläggning av lås, förvaring, överlämnande och återlämnande av service- och huvudnyckel.

Till personer som utför installations-, reparations- och underhållsarbete får man lämna ut endast de nycklar som är nödvändiga för att utföra arbetet i fråga. Vid utlämnande av nycklar ska kvittering krävas, man ska föra bok över utlämnade nycklar och se till att innehavaren av nycklarna lämnar dem tillbaka när arbetet är avslutat. I samband med att en nyckel utlämnas ska man instruera att

• innehavaren hela tiden ska ha nyckeln under uppsikt och att den inte får lämnas till exempel i ett fordon

• det till nycklarna inte får läggas till någon identifikation genom vilken man kan koppla dem samman med ett visst låssystem.

I en nyckelbox som fällts in i ytterväggen får man bara förvara separata nycklar för dörrar till el- och telefonrum eller motsvarande tekniska rum. En huvudnyckel får aldrig förvaras i en sådan nyckelbox. Nyckelboxen ska vara godkänd av Finansbranschens Centralförbund.

En huvudnyckel till en bostadsfastighet får förvaras i en lägenhet eller ett kontor som är i stadigvarande bruk och som är låst med ett säkerhetslås. En huvudnyckel får också förvaras i en nyckelbox som monterats inomhus i en byggnad. Nyckelboxen ska monteras på så sätt och på en sådan plats att det är svårt att bryta sig in i den eller lösgöra den och att ett sådant försök är lätt att se.

Med en nyckel avses utöver mekaniska nycklar även alla redskap och identifierare som används vid öppnande av lås.

14 Förebyggande av läckage- och översvämningsskador

Rörnät, cisterner, bassänger och tillhörande anordningar ska skyddas mot frysning. Om en byggnad lämnas utan värme under den kalla årstiden eller om grundvärmen ställs in på under +12 °C i hela byggnaden, ska rörnät, cisterner, bassänger och anordningar som innehåller vatten eller annat ämne som fryser vid 0 °C tömmas.

Anslutningar till anordningar som använder vatten eller annan vätska ska göras enligt tillverkarens eller importörens och myndigheternas bestämmelser och anvisningar.

Dessutom ska följande instruktioner följas:

• Yttertaket ska granskas årligen. Takbrunnar och takrännor ska granskas och rengöras på hösten och våren.

• Regn- och smältvatten, dvs. dagvatten, ska hindras att rinna in i byggnaden genom vattenisolering och system för avledning av dagvatten, t.ex. marklutning (bort från byggnaden), diken, dränering samt dagvattenbrunnar och -pumpstationer på tomten.

• Dagvattenavlopp och -brunnar ska granskas minst årligen och vid behov servas.

• Tomten ska anslutas till kommunens eller något annat allmänt dagvattensystem om det finns ett sådant i området.

• Uppsamlingsbrunnen ska ha en backventil som hindrar att vatten rinner in i byggnaden via dräneringsdiken.

• I byggnadens tomtavlopp ska det alltid finnas en backventil om det i byggnaden finns avloppsställen som ligger under uppdämningsnivån. Dessutom ska vattenverkets anslutningsbestämmelser följas.

14.1 Granskning av bostads- och inkvarteringslokaler för förebyggande av läckageskador

Vid granskningar i bostads- och inkvarteringslokaler ska försäkringstagaren se till att

• det i anslutningar där anordningar kopplas med slang till vattenledningsnätet finns en ändamålsenlig ventil eller kran

• det under den anordning (t.ex. en diskmaskin) som ansluts till vattenledningsnätet finns ett underlägg som styr fram eventuellt läckagevatten om anordningen finns i ett rum där det inte finns en golvbrunn eller golvet saknar vattenisolering

• anslutningar för anordningar har stängts med avställningsproppar om inte anordningar kopplats in.

En granskning ska göras minst vart femte år och dessutom alltid när den som bor i en lägenhet avsedd för permanent boende byts.

14.2 Anvisningar för lägenhetsinnehavare och -boende för förebyggande av läckageskador

Till innehavarna av och de som bor i lägenheterna i en byggnad ska försäkringstagaren ge följande skriftliga anvisningar:

• Ventilen eller kranen dit anordningar kopplas med slang till vattenledningsnätet ska alltid vara stängd när anordningarna inte används.

• Under en anordning (t.ex. en diskmaskin) som ansluts till vattenledningsnätet ska det installeras ett underlägg om anordningen finns i ett rum där det inte finns en golvbrunn eller golvet saknar vattenisolering. Underlägget ska installeras så att ett eventuellt läckage kan upptäckas innan det leder till skador.

• En anordning som ansluts med en slang till vattenledningsnätet får inte lämnas utan uppsikt när den används.

• Anslutningen till anordningen ska stängas med en avställningspropp om anordningen kopplas bort.

När innehavaren av eller den som bor i lägenheten byts ska anvisningen ges på nytt.