Hur uppstår personalens välbefinnande? Slutresultatet syns direkt under linjen

Piiloset, ett flerbranschföretag inom ögonhälsa, kartlägger välbefinnandet bland sin personal och erbjuder omfattande arbetshälsotjänster. Framförhållning är förmånligare än efterklokhet.

Företagets sommarfest är bakom, en gemensam motionsdag på kommande och alla anställda får en knivset till julklapp. Betyder inte detta att företaget har koll på personalens välbefinnande.

Att värna om de anställdas välbefinnande är en mycket mer omfattande helhet, påminner Riikka Järvinen, verkställande direktör för Piiloset, ett flerbranschföretag inom ögonhälsa. Utgångspunkten är en öppen atmosfär.

Ett bekymmer på arbetsplatsen kan vara som en sten i skon, oberoende av hur småskaligt problemet verkar orsakar det ju större förargelse, desto längre man ignorerar det. Därför lönar det sig att offra tid på att finslipa processerna angående maskiner, datateknik och arbete.

– Det lönar sig att uppmuntra personalen att berätta om sina utvecklingsidéer eftersom de är de bästa experterna inom sitt arbete. När arbetet löper i vardagen har man ett bekymmer mindre, påpekar Järvinen.

En öppen atmosfär omfattar också att man glädjas tillsammans när man lyckas med något, tillägger han.

Välbefinnande ger förändringsflexibilitet

Nuförtiden vågar och vill man prata om mental hälsa, arbetssäkerhet och välbefinnande på ett helt annat sätt än för ännu tio år sedan. Välmående anställda är motiverade och har förbundit sig till arbetet och uppmuntrar också andra.

– Man fäster uppmärksamhet på arbetsförmåga och arbetstillfredsställelse och förstår betydelsen av dessa bättre än förr, påpekar Tiina Närkki, sakkunnig vid försäkringsbolaget Fennia.

En välmående personal är en förutsättning för företagets utveckling och produktivitet, berättar Päivi Pärkkä, utvecklingschef för arbetsledning vid arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo. En god förändringsflexibilitet, dvs. resiliens, som alla kan utveckla stöder välbefinnandet och arbetsförmågan.

– En snabb anpassningsförmåga är en framgångsfaktor i dagens föränderliga värld, både för individer och företaget, påminner Pärkkä.

Tilliten mellan anställda och arbetsgivaren ökar på resiliensen. Järvinen betonar att det är viktigt att även i nya situationer ständigt kommunicera varför man ger nya beslut och anvisningar.

På våren 2020 inledde Piiloset stränga restriktioner för att undvika coronasmittor. Järvinen berättar att man inte endast meddelade det nya protokollet för personalen utan man berättade även orsakerna till att man gjorde si och så.

Piiloset klarade sig utan smittor på arbetsplatsen och under coronaåren har omsättningen vuxit.

Pärkkä tillägger att vi inte ännu ens vet vilka alla förändringar som coronapandemin slutligen lämnar kvar i arbetslivet. Självstyrning har blivit en allt viktigare färdighet i arbetslivet eftersom begränsningen av arbete och arbetsledning särskilt i distansarbete kan ibland kännas besvärligt och isolerat.

– Tilliten på arbetskollegorna och förbindelsen till arbetsgemenskapen kan rubbas om arbetet endast utförs på distans och man inte möter någon ansikte mot ansikte. Arbetsgivaren bör uppmuntra människor att möta varandra så att alla också får socialt stöd i arbetet.

Experter hjälper att utveckla arbetsgemenskapen

Vid Piiloset har man redan under fem år använt sig av Elos Arbetsgemenskaps-indikator för att kartlägga risker. Järvinen anser att enkätens fördel är att den har utarbetats av sakkunniga och att den är likadan varje år. På så sätt kan resultaten jämföras mellan olika år. Rapporterna från Arbetsgemenskaps-indikatorn granskas vid Piiloset i varje team och utvecklingsobjekten som lyfts fram undersöks.

Därtill besöker en utomstående handledare företaget, med handledaren kan personalen diskutera konfidentiellt och enskilt. Handledaren hjälper varje anställd personligen med arbetet och samlar ihop missförhållanden som lyfts fram i samtalen till företaget.

För att företagets personal skulle känna sig själva och sina arbetskollegor bättre har alla genomgått en DISC-analys, med hjälp av den man kan förstå sin egen och andras personlighet. Järvinen betonar att syftet inte är att värdesätta någons karaktär utan hjälpa människor förstå sina styrkor.

Vid Piiloset tänker man att förebyggande är enklare och på alla sätt mer lönsamt än att korrigera skador. Detta gäller både arbetsprocesser och personalens fysiska och psykiska välbefinnande. Människor är inte enbart arbetstagare så bekymmer i det civila livet påverkar såklart också arbetet.

– Det är såklart inte alltid roligt att komma till arbetet men arbetets produktivitet ökar märkvärt om arbetet känns ändamålsenligt och det råder en god atmosfär i arbetsgemenskapen. Tillfredsställelse syns även för kunderna, vilket slutligen återspeglas i försäljningen, beskriver Järvinen.

Han tillägger att Piilosets filosofi omfattar att erbjuda hjälp med låg tröskel. Ibland är lösningen deltidsarbete eller förkortad arbetstid och samtalshjälp erbjuds genast om en anställd känner för det. Därtill erbjuds anställda omfattande arbetshälsotjänster samt Fennias sjukförsäkring utan egenrisk.

Ibland kan arbetshälsan nötas av att anställdas kunnande inte är på tillräcklig nivå för arbetsuppgifterna eller att arbetsuppgifterna inte erbjuder tillräckliga utmaningar för anställda, påminner Närkki. Då lönar det sig att omorganisera arbetsuppgifterna eller erbjuda tilläggsutbildning, men för att kunna åtgärda kärnan i problemet måste man kunna prata om det.

”Ingen kan förutse när man kommer att behöva en fotoperation eller psykolog. Varje anställd är viktig för oss”, begrundar Riikka Järvinen, verkställande direktör för Piiloset. Företaget erbjuder omfattande arbetshälsotjänster och arbetshandledning för de anställda.

Ett enkelt recept räcker långt

I sista hand är receptet för att bygga upp välbefinnandet i arbetsgemenskapen relativt lika som när man bygger upp en god anda i daghem: beakta andra, jobba för ett gemensamt mål och följ gemensamma spelregler.

Individens välbefinnande omfattar flera delområden, arbete är endast en av dessa, påminner Närkki. Ensamhet har ökat i och med distansarbete, men att upptäcka problemet är svårare än förut då möten ansikte mot ansikte har minskat.

Pärkkä tillägger att en öppen atmosfär uppmuntrar att uttrycka bekymmer även om en arbetskollegas välbefinnande. En utmattad person märker nödvändigtvis inte sitt eget tillstånd.

– Chefen bör känna sina anställda och deras arbete, och av de anställda krävs också mod att ta upp ärenden hellre tidigare än för sent.

Pärkkä påpekar att ”man inte betalar arbetspension i onödan eftersom den ger säkerhet när hotet av arbetsoförmåga är verklighet och man inte klarar av arbetet. Då får man hjälp i form av t.ex. yrkesinriktad rehabilitering .

Cirka 70 procent av alla som omfattas av den yrkesinriktade rehabiliteringen återvänder till arbetslivet och om det inte är möjligt att återvända till arbetslivet har man säkerhet av möjligheten till invalidpension.

Fennia erbjuder företag möjlighet till ett Skydd för välbefinnande-avtal. Partnerskapsavtalet mellan Fennia och Pihlajalinna omfattar företagshälsovården, lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkring och sjukförsäkring för personalen och via Fennias vårdartjänst hittar man rätt hjälp snabbt.

Närkki påminner om att omfattande arbetshälsotjänster förbinder till arbetsgemenskapen och arbetsgivaren. Därtill är goda personalförmåner ett bra belöningssätt för anställda och förmånerna uppskattas.

– Slutligen är det till allas nytta att sjukfrånvaron är så få som möjligt, sammanfattar Närkki.

Vill du veta hur vi kunde förbättra företagets konkurrenskraft tillsammans? Ta kontakt så diskuterar vi mer.

Text: Tuovi Mäkipere
Foto: Suvi Elo