Hyppää sisältöön
Etsi sisällöstä
PrivatkunderFöretagskunder
Suomeksi

Logga in

Det sker allt fler olyckor på arbetsplatserna inom social- och hälsovården – särskilt våldet har ökat

22.3.2022

Inom den privata social- och hälsovården inträffade år 2020 mer än 7 000 olyckor, varav majoriteten på arbetsplatserna. Antalet har klart ökat under de senaste tio åren och särskilt antalet våldsrelaterade olyckor är nuförtiden högre än tidigare. Statistiken visar inte hela sanningen eftersom alla våldsfall inte leder till ersättning eller ens en anmälan.

Antalet olyckor på arbetsplatserna för de anställda inom den privata social- och hälsovården har ökat och olycksfrekvensen har klart växt under de senaste 15 åren. Enligt Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) statistik har sjukfrånvaron på mindre än en vecka stigit mest. Olycksfrekvensen sjönk tydligt inom alla branscher 2020, men inom den privata social- och hälsovården förblev den oförändrad.

Frekvensen av olycksfall i arbetet för alla löntagare samt löntagarna inom den privata social- och hälsovården

Frekvensen av olycksfall i arbetet är en allmän mätare som används i mätningen av arbetssäkerhet och den omfattar alla olycksfall i arbetet som ersatts per miljon arbetade timmar. Inom den privata social- och hälsovården har olycksfallsfrekvensen klart stigit ända sedan 2005.

Frekvensen av olycksfall i arbetet är en allmän mätare som används i mätningen av arbetssäkerhet och den omfattar alla olycksfall i arbetet som ersatts per miljon arbetade timmar. Inom den privata social- och hälsovården har olycksfallsfrekvensen klart stigit ända sedan 2005. Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen

– I statistikföringen om olycksfall i arbetet är social- och hälsovården i flera huvudbranscher indelad och därför är det mer utmanande att granska utvecklingen av olycksfall i arbetet inom den offentliga social- och hälsovården. TVK:s statistik visar dock att antalet olycksfall i arbetet under senaste år har ökat även inom den offentliga social- och hälsovården säger Petteri Sistonen, riskchef på Fennia.

Även olycksfallsfrekvensen, dvs. antalet olycksfall per arbetstimmar, har stadigt ökat under åren. Olycksfallsfrekvensen inom social- och hälsovården hölls på nästan samma nivå även under 2020, medan den klart sjönk inom andra branscher.

Skadorna varierar bland arbetstagarna inom social- och hälsovården i de olika branscherna. Till exempel för läkare är vassa föremål den vanligaste orsaken till skada, medan den vanligaste orsaken hos socialarbetare är våld.

Enligt olycksfallsfrekvensen är till exempel närvårdare, sjukskötare och socialarbetare särskilt olycksdrabbade yrken.

Två av tre anställda inom social- och hälsovården har upplevt psykiskt våld

Enligt olycksstatistiken är våld allt oftare orsaken till olycksfall som inträffar i arbetet. Inom den privata social- och hälsovården har våldet redan blivit den största faktorn.

Olycksfallen i arbetet inom social- och hälsovården enligt toleranserna

Våld har blivit den största orsaken till olycksfall i arbetet inom den privata social- och hälsovården. Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen

Våld har blivit den största orsaken till olycksfall i arbetet inom den privata social- och hälsovården. Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen

Statistiken över olycksfall i arbetet i sig ger ingen övergripande bild av våldets omfattning inom social- och hälsovården. Enligt Tehys enkät 2021 för sina medlemmar hade 66 procent av respondenterna upplevt psykiskt våld i sitt arbete under de senaste tre åren och 58 procent hade upplevt fysiskt våld. Så gott som alla som har upplevt fysiskt våld har upplevt det från patienternas sida.

Olycksfallsstatistiken berättar inte hela sanningen om våldfenomenet eftersom olycksfallen i arbetet förs in i statistiken endast då när man har sökt och fått ersättning för situationen från ett försäkringsbolag. I de flesta fall görs ingen brottsanmälan eller ansökan om ersättning. Enligt Tehys enkät berättar många inte heller om våldet eller hotet om våld, eftersom de inte tror att det har någon verkan. 31 procent av respondenterna upplever att våldsfallen inte har lett till att riskbedömningen uppdaterats på arbetsplatsen.

– Ofta och i allt större utsträckning anser man tyvärr att våld hör till arbetet, vilket det verkligen inte gör. I Tehys enkät uppgav även många att de inte trodde att det skulle hjälpa eller ha någon effekt att rapportera ett fall, beklagar Sistonen.

– Personalen inom social- och hälsovården har en central roll i vårt samhälle och under coronatiden har rollen allt mer framhävts. Arbetet är också mycket belastande. Våldet är ett problem som man absolut måste ta itu med, fortsätter Sistonen.

Det borde vara såväl samhällets, försäkringsgivarens som den enskilda anställdas gemensamma mål att minska både det psykiska våldet och de fysiska olycksfallen.

– Behovet av personal inom social- och hälsovården kommer att växa mer än tidigare i takt med att befolkningen föråldras och vårdpersonal går i pension. Den allmänna belastningen i arbetet och den höga våldpotentialen gör åtminstone inte branschen mer attraktiv, påpekar Sistonen.

16 procent låter bli att rapportera våld eller trakasserier

Orsakerna till att våld inte rapporteras är bland annat att: situationerna anses vara en normal del av arbetet (35 procent), man inte har haft behov av att rapportera (15 procent), man har varit rädd för följderna och att situationen förvärras om våldet rapporteras (14 procent) eller man har inte har ansett det ha någon verkan att rapportera våldet (12 procent). Källa: Tehy

Orsakerna till att våld inte rapporteras är bland annat att: situationerna anses vara en normal del av arbetet (35 procent), man inte har haft behov av att rapportera (15 procent), man har varit rädd för följderna och att situationen förvärras om våldet rapporteras (14 procent) eller man har inte har ansett det ha någon verkan att rapportera våldet (12 procent). Källa: Tehy

Nästan 40 procent berättar att rapporteringen av våld eller trakasserier inte har lett till ytterligare åtgärder

I Tehys enkät frågades bland annat: ”Vilka åtgärder vidtogs när du hade rapporterat saken?” och mer än 3 000 social- och hälsovårdsanställda som upplevt våld eller trakasserier svarade på frågan. Enligt samma enkät upplevde endast 35 procent att situationen förbättrats efter rapporteringen. Källa: Tehy

I Tehys enkät frågades bland annat: ”Vilka åtgärder vidtogs när du hade rapporterat saken?” och mer än 3 000 social- och hälsovårdsanställda som upplevt våld eller trakasserier svarade på frågan. Enligt samma enkät upplevde endast 35 procent att situationen förbättrats efter rapporteringen. Källa: Tehy

Få förberedelserna och eftervården i skick

Det är viktigt att förbereda sig för hot om våld. Utöver information och färdigheter, ger detta också en säkerhet att bemöta olika situationer och minskar en befintlig rädsla för att klara sig. Enligt Johanna Pulkkinens avhandling som publicerades 2021 önskar många anställda att de får utbildning i att hantera och förutse situationerna. I utbildningen lär man sig att bedöma potentialen för våld redan på förhand och till exempel be en arbetskamrat vara med i en situation där det inte är bra att vara ensam.

– Det är naturligtvis också skäl att öka antalet väktare, övervakningskameror och larmknappar. De kan ha en förebyggande inverkan på våldsituationer, men vikten av framförhållning samt arbetsgemenskapens stöd och trygghet kan inte nog understrykas, konstaterar Sistonen.

Eftervården är också viktig. En anmälan om en hotbild eller ett upplevt våld borde aldrig få bli ogjord på grund av brådska. Förutom att göra en anmälan, vore det bra att gå igenom situationen muntligt med till exempel förmannen och kolleger som också varit med, samt att diskutera hur liknande situationer kunde förebyggas.

Enligt avhandlingen hade 36 procent av personalen inom social- och hälsovården som upplevt våld eller hot överhuvudtaget inte anmält den hotande situationen. Och av de registrerade anmälningarna saknade till och med 48 procent en notering om vilka åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen eller vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förhindra liknande situationer.

– Våld är inte en separat del av säkerheten eller välbefinnandet på arbetsplatsen. Det är uppenbart att våld eller hotet av våld ökar belastningen och känslan av otrygghet på arbetsplatsen. Därför bör man tala om det, förbereda sig för det och behandla eventuella situationer på ett lämpligt sätt, summerar Sistonen.

Anvisningar för hantering av och förberedelse för våldssituationer

  • Allt utgår från förutsägelse. Förutsägelsen omfattar bland annat planering av arbetsmiljö, resurshantering, tekniska lösningar (bl.a. knappar och övervakning), förhållningsregler och att träna på dem.

  • Att förbereda sig för utmanande situationer är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga våldssituationer.

  • Det är viktigt att försöka uppnå en arbetskultur där de anställda upplever att de får stöd när de behöver det och att våldssituationer behandlas med tillbörligt allvar.

  • Att göra upp en formell anmälan om en hot- och våldssituation och vid behov att hjälpa till att göra den inleder processen vars mål är att ännu bättre förbereda sig för en liknande situation.

  • Utöver arbetsgemenskapens stöd, utbildning och uppgörandet av en formell anmälan, är det i eftervården väldigt viktigt att gå igenom situationen muntligt, samt att behandla och genomföra uppkomna förbättringsförslag på ett lämpligt sätt.

  • Arbetstagaren som upplevt våld hänvisas vid behov till extern eftervård.

  • Vid behov att göra brottsanmälan och ge stöd när den görs.

Fennia – för företagande och liv

Försäkring betyder att du gör dig redo för framtida möjligheter. Vi på Fennia erbjuder tjänster inom skade-, liv-, pensions- och sparförsäkring. Vi vill av hela vårt hjärta göra det möjligt för dig att pröva och vara företagsam. Du utvecklas, och vi med dig.

Försäkringar för arbetstagareArbetarskyddMeddelandeFennia

Dela

Försäkringar och tjänsterSkadorKundserviceKundförmånerVanliga frågorAktuelltMedietjänsterFöretagskunderFenniakoncernenLediga jobbBriefly in English
© Fennia-konserni
YhteystiedotDataskydd och användarvillkorTillgänglighetIntegritetsskydd vid telefontjänsten