Miljö och företagsresultat är inte motsättningar till varandra anser Ilkka Herlin, Cargotecs styrelseordförande och grundaren av Stiftelsen för ett levande Östersjön.
För Herlin, 49, är Östersjön en sak som står hans hjärta nära. Han växte upp vid stranden av Esboviken och havet blev bekant och viktigt för honom redan när han seglade som barn. Under drygt fyrtio års tid har havet undergått radikala förändringar – till det sämre.
– Var och en som rör sig på Östersjön märker att det här är en allvarlig fråga och inget struntprat.
Herlin har redan länge verkat i frågor som gäller havet i styrelsen för John Nurminens Stiftelse. Nu har han inrättat Stiftelsen för ett levande Östersjön. Grundkapitalet – 500 000 euro – satsade han ur egen ficka.
Miljön är ett gemensamt projekt
Man är inte van att se företagsledare och företagsägare i främsta ledet när det gäller miljövård, men Ilkka Herlin på lasthanteringsbolaget Cargotec har nu tagit på sig rollen som Östersjöns ansikte utåt. Nurminen Logistics styrelseordförande Juha Nurminen är likaså en välkänd havsbeskyddare. Shells styrelseordförande Jorma Ollila och Richard Branson från det brittiska konglomeratet Virgin har å sin sida profilerat sig som motståndare till klimatförändringen.
Herlin medger att man ännu för några år sedan associerade miljöarbete med helt andra instanser är företag. Han minns att man för tio år sedan inte alls förstod varför företagen skulle delta i miljöarbetet. Även då renade företagen visserligen sitt avloppsvatten och utvecklade olika tekniker, men det gjordes enbart för att lagen förpliktade dem till det.
– I detta hänseende har det skett stora förändringar. Man har äntligen börjat inse att om det inte finns någon miljö, så finns heller inga företag. Jag tror att detta är en stigande trend, i alla fall om den ekonomiska tillväxten fortsätter i någorlunda positiv riktning.
Ilkka Herlin betonar att man inte kan låta företagen sköta miljöarbetet på frivillig basis, utan man behöver alla tillgängliga åtgärder, också en strängare lagstiftning.
Företagen ger och tar
Pengar är inte det enda som miljövården i allmänhet och Östersjön i synnerhet behöver av företagen. Tillgången på företagens know-how är lika viktig. En firma inom miljöteknologibranschen kan hjälpa till med vattenrengöring, en gödselfirma kan ge anvisningar om fosforåtervinning och en reklambyrå kan utarbeta webbsidor.
Ett tredje handlingsprogram som företagsvärlden kan erbjuda miljöarbetet är enligt Ilkka Herlin resultatinriktning och flexibla verksamhetsmetoder i anslutning till hur man gör affärer.
– Aktörerna inom den offentliga sektorn sysslar ofta med avancerade projekt. När man inom företagsvärlden kan presentera goda exempel på hur dessa administreras kan man avancera fortare. I fallet Östersjön, där patienten så att säga befinner sig vid dödens rand, måste man snabbt komma igång med behandlingen.
Vad har då företagen för nytta av sitt miljöarbete? Räcker förnöjsamhet till för företaget på inkomstsidan? Ilkka Herlin medger att arbetet görs på lång sikt och att nyttan nödvändigtvis inte märks genast.
– En positiv inställning till miljöarbete tär inte på något sätt på företagens främsta målsättning, strävan efter vinst. Senast nu måste man sätta igång med att på allvar beakta miljön och inkludera den som en del av affärsverksamheten.
Miljöarbete är också en utmärkt metod för att bygga upp företagets anseende både bland kunderna, den egna personalen och bland potentiella arbetstagare. Stiftelsen för ett levande Östersjön ger sina företagskompanjoner goda råd om hur de kan dra nytta av sitt samhälleliga ansvar både i företagets interna och externa kommunikation.
Ett omfattande projekt
Ilkka Herlin räknar upp de tre största problemen med Östersjön: eutrofiering, gifter och trafikrisker. Av dessa har Baltic Sea Action Group tagit eutrofieringen som sitt viktigaste objekt.
I fråga om eutrofieringen utgör Polens jordbruk och avfallsvatten den största belastningen. De största detaljbelastarna är tätortsavfallet från Kaliningrad och djurproduktionen vid Nevas avrinningsområde. Herlin berättar att hans stiftelse särskilt koncentrerar sig på problemavfall från hönserierna i området kring S:t Petersburg. De släpper ut fosfor och kväve i vattnet, även om man skulle kunna dra nytta av dem.
– Hönsspillning skulle kunna omvandlas till energi och näringsämnena fosfor och kväve skulle kunna återanvändas. Intresset för att tillvarata dessa ämnen har ökat allt efter som priset har stigit.
Med stöd av Stiftelsen för ett levande Östersjön börjar man också kartlägga de miljögifter som dumpats i havet. För detta ändamål har också EU gett sitt stöd. Även om en summa på 2,5 miljoner euro är relativt liten i förhållande till EU:s resurser anser Herlin att understödet är en symbolisk början och hoppas på en fortsättning.
Text: Jarno Forssell
Översättning: Gun Podworsky
Foto: Petri Juntunen