Hjärnan på natten – hur skift- och nattarbete påverkar vårt välbefinnande

Aivot yössä – miten vuoro- ja yötyön tekeminen vaikuttaa hyvinvointiimme?

Mer än 600 000 finländare arbetar i skift eller på natten. Utan dem skulle vi inte ha tillgång till tjänster dygnet runt, såsom sjukhusjour, akut- och släckningsenheter eller vårdhem, något som många av oss tar för givet. Det är ändå få som vet vilka konsekvenser skift- och nattarbete kan ha.

Enligt Satu Pakarinen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet, har det forskats mycket i skift- och nattarbetets konsekvenser för hälsan. Ur hjärnans perspektiv är det fråga om övergripande konsekvenser – inte om enskilda orsakssamband.

– Det finns olika riktningar inom den internationella forskningen om skift- och nattarbete, varav en är optimal planering av arbetsskift. Allt oftare undersöks också hur skift- och nattarbete påverkar hälsan, riskfaktorerna, återhämtningen och välbefinnandet – och därigenom hjärnverksamheten.

En onaturlig dygnsrytm minskar vakenhetsgraden

I regel är det den onaturliga dygnsrytmen som gör att skift- och nattarbete är tungt. När nervsystemets inre cirkadiska rytm och homeostatiska eller ackumulerade sömnbehov är onormala, leder det omedelbart till en kollaps av vakenhetsläget och problem med att återhämta sig normalt.

– Kroppens hormonfunktion, temperatur och metabolism varierar avsevärt beroende på dygnsrytmen – och det gör också hjärnfunktionen. På natten borde hjärnan till exempel avlägsna slaggprodukter, men hos nattarbetare sker det naturligtvis inte.

När vakenhetsgraden minskar är det svårt att fokusera eller lära sig nya saker. Om tankeverksamheten inte är på högsta nivå blir det allt viktigare med arbetsplanering. Enligt Pakarinen kan en lyckad arbetsplanering avsevärt minska antalet olycksfall och säkerhetsrisker i arbetet.

– Många av oss har upplevt att när sömntrycket ökar och ljusmängden minskar, blir vi pigga igen om vi lyckas ta oss igenom den första trötthets- och insomningsfasen. Trots detta är vår vakenhetsgrad som sämst mellan klockan 4 och 5. Då inträffar också flest olyckor.

Enligt Pakarinen finns det ett överlägset medel för att hålla sig vaken, nämligen stress. Även om kortvariga stressituationer ökar vakenhetsnivån och förbättrar arbetsprestationen, kan långvarig stress få extremt negativa konsekvenser.

– Vid stress stiger kortisol- och noradrenalinnivåerna och de aktiverar det centrala nervsystemet. De positiva aspekterna av detta framhävs i arbetsuppgifter där man måste kunna agera snabbt och konsekvent trots trötthet. Nackdelen är att stresshormoner är mycket toxiska för hjärnan – de förstör hjärnvävnad och försämrar hjärnfunktionen.

De långsiktiga konsekvenserna berör alla livsområden

De långsiktiga konsekvenserna av skift- och nattarbete berör alla livsområden. När vardagen är oregelbunden blir sömn, matvanor, motion och sociala relationer livsviktiga för skift- och nattarbetare.

– När det gäller skift- och nattarbete kan man tala om en livsstil som är åtskild från det övriga samhället – i värsta fall till och med från familjevardagen. Även om nattarbete i sig inte skulle orsaka några problem, kan vakandet leda till ökad aptit, brist på motion, dålig sömnkvalitet och otillräckliga sociala relationer, vilket gör helheten skadlig.

Pakarinen betonar betydelsen av rätt slags kost i nattarbetarens vardag. Hon är oroad över att många endast tänker på sina kost- och matvanor utgående från sin egen spegelbild. När det gäller nattarbete är det tvärtom: matsäcken och ingredienserna ska vara tillräckligt näringsrika för hjärnan.

– Tillspetsat kan man säga att hjärnan är en muskel på samma sätt som alla andra delar av kroppen. Sunda levnadsvanor påverkar visserligen vår kropp, men hjärnan är inte på något sätt fristående från denna fysiologiska helhet. Den kräver en tillräckligt bra och mångsidig kost för att kunna fungera. I synnerhet när hjärnan belastas av exceptionella omständigheter, såsom nattarbete.

Skift- och nattarbete kräver anpassning

Ungefär var femte individ som övergår till skift- eller nattarbete anpassar sig inte till de krav som arbetet ställer. Andra trivs i skift- och nattarbete i tiotals år, och skulle aldrig vilja återgå till dagarbete. Det är fråga om olika naturliga dygnsrytmer.

– Belastningen minskar väsentligt när individen har en naturlig fallenhet för de uppgifter som arbetsbeskrivningen förutsätter och omständigheterna inte orsakar extra stress. Då effektiviseras återhämtningen och funktionsförmågan hålls på en hög nivå även utanför arbetstid.

Sömnen och dess kvalitet styr skift- och nattarbetarnas återhämtning. För hjärnan är en djup sömn det allra viktigaste.

– I djup sömn avlägsnar hjärnan slaggprodukter, minnet konsolideras och det sker en fysiologisk reparation. Utan tillräcklig sömn kommer man inte in i djup sömn och det uppstår ett sömnunderskott. När det gäller skift- och nattarbete är det väsentligt att beakta hur mycket sömnen påverkar sinnesstämningen. I värsta fall kan en störd sömnrytm till exempel bidra till depression eller andra affektiva störningar.

Var och en kan påverka sitt eget välbefinnande

Även om irritation, bristande koncentrationsförmåga och otillräcklig kost kan utgöra en klar hälsorisk, betonar Pakarinen betydelsen av individuella skillnader. Alla är inte lämpade för skift- eller nattarbete, men var och en kan bidra till att bygga upp sitt eget välbefinnande.

– Att se till att man får i sig tillräckligt med vitaminer och spårämnen är en bra början, eftersom hälsosam kost är avgörande för att skift- och nattarbetare ska orka med sina uppgifter. Aerobisk motion ökar enligt forskning utsöndringen av tillväxtfaktorer i hjärnan , vilket leder till bättre hjärnhälsa.

Pakarinen betonar att det ur individens perspektiv är den totala belastningen som är det viktiga. Kroppen eller hjärnan vet inte var belastningen kommer ifrån, och därför är det viktigt med livsbalans.

– Många skift- och nattarbetare förstår vikten av att återhämta sig. Förutom god kost, aktiv motion och tillräcklig sömn innehåller deras vardag sådant som ger positiv energi, glädje och välbefinnande. Med hjälp av dessa minimeras största delen av de skadliga effekter som väcker oro när det gäller skift- och nattarbete.

2.1.2020

 Skriv ut sidan