Hyppää sisältöön
Företagskunder
Suomeksi
Logga in på Mitt Fennia

Personer i arbetsför ålder som skadats i en trafikolycka

Efter en allvarlig trafikskada förändras livet plötsligt och du kanske måste vara intagen på sjukhus en längre tid. Skadan medför en hel del nytt i vardagen: nya saker att lära sig, aktörer, professionella i olika branscher, ansökningar och beslut. Förändringarna kan leda till osäkerhet och oro för framtiden. När du litar på dem som finns omkring dig och bekantar dig med det som är nytt blir det lättare att hantera frågorna och livet börjar så småningom löpa igen.

Återgång till arbetet efter olycksfallet

Efter en trafikolycka brukar en återgång till tidigare arbete, studier eller företagsverksamhet i allmänhet lyckas bra. Olika arbetsplatser har olika koncept och praxis för att stödja återgången till arbetet. Därför är aktiv kontakt med chefen och företagshälsovården ett bra stöd för en planerad återgång till arbetet vid rätt tid.

Beroende på skadan och arbetsuppgifterna kan återgången till arbetet till exempel göras stegvis enligt en plan för återgången till arbete som utarbetats i samarbete med chefen och företagshälsovården. Möjliga lösningar är också tillfälligt distansarbete, sjukskrivning på deltid eller ett ersättande arbete, där arbetstagaren utför ett lättare arbte med tidigare inkomst under tiden av arbetsoförmåga. Målsättningen är då att återfå full arbetsförmåga och att återgå till heltidsarbete.

Om personen återfår sin arbetsförmåga redan innan sjukskrivningstiden är slut, vilken anges i läkarintyget, kan han eller hon komma överens med arbetsgivaren om en tidigare återgång till arbetet. I samråd med företagshälsovården kan man fastställa när sjukskrivningen inte längre främjar tillfrisknandet och när en återgång till arbete, studier eller företagsverksamhet är aktuell.

Behovet av yrkesinriktad rehabilitering och möjligheterna till den utreds i samband med handläggningen av skadeärendet. Om en skadelidande till följd av en trafikolycka har blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete, bedömer man den eventuellt återstående arbetsförmågan och förutsättningarna att skaffa inkomst utifrån den. Utöver hälsotillståndet inverkar till exempel utbildning, arbetshistoria, ålder och bostadsort på bedömningen.

Arbetsprövning

En svårt skadad persons återgång till arbetet kan ske som arbetsprövning, där man reder ut hur de tidigare eller nya uppgifterna lämpar sig för personen eller där man byter arbetsuppgifter så att de lämpar sig bättre med tanke på personens hälsa. Vid arbetsprövning bedömer man i samråd med arbetsgivaren och företagshälsovården personens möjligheter att klara av sina arbetsuppgifter trots begränsningarna till följd av skadan. En rehabiliteringsplanerare hos vår samarbetspartner är ofta den som håller i arbetet med planen. Ibland kan arbetsuppgifterna ändras för en längre tid eller till och med permanent. Den skadades engagemang och vilja att återgå till arbetslivet är förutsättningar för att det ska lyckas.

Företagarens återgång till arbete

För att kunna främja företagarens återgång till arbetet behöver vi bakgrundsinformation om företagsverksamheten och företagarens arbetsuppgifter samt en redogörelse för hur arbetet sköts under företagarens sjukledighet.

Målsättningen i en svårt skadad företagares plan för återgång till arbetet är att företagsverksamheten fortsätter trots begränsningarna till följd av trafikskadan. I kartläggningen inför planeringen av rehabilitering ingår en bedömning av hur lönsam affärsverksamheten är i den nya situationen och vid behov en bedömning av görutsättningarna för att ändra affärsverksamhetens inriktning. Bedömningarna görs av en rehabiliteringsplanerare hos vår samarbetspartner. Situationen är unik för varje företagare, och både behovet av stöd och tyngdpunkten varierar. Lösningar och svar söks utifrån vars och ens starka sidor.

Hur bedöms arbetsförmågan?

Den behandlande läkaren intervjuar och undersöker den skadade samt fastställer och dokumenterar hälsotillståndet, funktionsbegränsningarna den eventuella arbetsoförmågan. Företagshälsovården bedömer arbetsförmågan hos löntagare och där reder man också ut begränsningarna till följd av skadan, vilka möjligheter som finns att anpassa arbetet samt behovet av yrkesinriktad rehabilitering.

När arbetsförmågan bedöms finns oftast ett utlåtande av rehabiliteringsplaneraren om möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering eller om yrkesinriktad rehabilitering som redan getts samt medicinska dokument från olika specialområden till hands. Försäkringsbolagets sakkunnigläkare bedömer på medicinska grunder hur skadan till följd av trafikolyckan inverkar på funktionsförmågan och på de krav som ställs i arbetet är samt på rätten till ersättning. Sakkunnigläkarens bedömning utgör en grund för ersättningsbeslutet.

Det är ersättningssystemets uppgift att förenhetliga bedömningen av ersättningar och säkra jämlik behandling. Ersättningar som betalas ut med stöd av trafikförsäkringen grundar sig på en medicinsk och juridisk bedömning av om den skadade är bestående förhindrad att förtjäna sin inkomst genom arbete. Vi begär utlåtande från trafikskadenämnden över partiell och fullständig invaliditetspension innan vi meddelar vårt slutliga ersättningsbeslut.

Rehabiliteringsplan

En rehabiliteringsplan utarbetas inom den offentliga hälsovården och den utgår alltid från rehabiliteringsklientens individuella behov. Målsättningarna sätts upp i samarbete mellan rehabiliteringsklienten och läkaren eller en multiprofessionell arbetsgrupp. I arbetet beaktas också anhörigas, terapeuters och eventuella assistenters synpunkter.

Med offentlig hälso- och sjukvård avses centralsjukhuset, det regionala sjukhuset eller hälsovårdscentralen i patientens sjukvårdsdistrikt. Rehabiliteringsplanen innehåller rekommendationer om hjälpmedel, ombyggnader i bostaden och behov av funktionsrehabilitering. Det krävs inget godkännande av Fennia för att starta bedömningen.

Anskaffning av hjälpmedel

Sjukvårdsdistriktet ansvarar för inprovning och anskaffning av hjälpmedel samt för service av dem. En rehabiliteringsplanerare som är Fennias partner kan vid behov bistå i frågor som gäller anskaffning av hjälpmedel. Hjälpmedelsenheten skaffar och betalar hjälpmedlet och fakturerar sedan Fennia. Därefter tar Fennia beslut om det kan ersättas.

Ombyggnader i bostaden

När en person har skadats kan ombyggnader behövas i bostaden. Ombyggnadsarbetena planeras av en representant för den offentliga hälso- och sjukvården, som en rehabiliteringsplanerare eller arbetsterapeut, i samarbete med kommunens byggnadsexpert. Över de ombyggnadsarbeten som behövs ges ett utlåtande och en separat arbetsbeskrivning, utifrån vilka beslut om ersättning av ombyggnaden kan tas. Innan Fennia meddelar sitt ersättningsbeslut kan bolaget be om ett utlåtande av Verve (tidigare Försäkringsbranschens rehabilitering).

Funktionsrehabilitering

Målet med funktionsrehabilitering är att ge rehabiliteringsklienten stöd att självständigt klara av sina vardagssysslor. Det kan vara fråga om till exempel fysio-, arbets- eller talterapi, anpassningskurser eller neuropsykologisk rehabilitering. Rehabiliteringsklienten kan också behöva institutionsrehabilitering, som i allmänhet är en intensiv, 2–3 veckor lång rehabiliteringsperiod på en institution.

Vårdinrättningen lämnar in en rehabiliteringsplan för skadereglering och Fennias sakkunnigläkare bedömer utifrån den behandlande läkarens utlåtande om rehabiliteringen kan ersättas. När beslutet tas beaktas ersättningspraxis inom trafikförsäkring och rehabilitering enligt allmänt godkänd medicinsk uppfattning i Finland.

Serviceplan

För serviceplanen ansvarar din hemkommun och den utarbetas i samarbete mellan dig, dina närmaste och en servicehandledare eller en socialarbetare. Servicehandledaren eller socialarbetaren bidrar till planeringen med sin sakkunskap och kännedom om olika alternativ för service och stöd. Målsättningen för stödåtgärder och service är att ge dig stöd för ett sådant liv som du anser vara gott. Utifrån detta planerar man service och utarbetar serviceplanen.

Kommunens servicehandledare eller socialarbetare skickar serviceplanen och kommunens beslut till Fennia, som fattar beslut om de stöd- och hjälptjänster som behövs.

Hjälpmedel i hobbyer

För personer som skadats i en trafikolycka ersätts i regel inga hobby- eller motionsredskap (t.ex. roddapparat, konditionscykel). Många personer med funktionsnedsättning behöver dock särskild motionsutrustning som lämpar sig för dem, som till exempel rullstol för spel eller dans, skidåknings-, slalom- eller iskälke/-pulka och olika typer av stöd). Sådan specialutrustning kan ersättas, eftersom behovet av den uttryckligen beror på begränsad funktion till följd av skadan.

Innan man skaffar hjälpmedel för motion eller börjar med en hobby lönar det sig att ta del av

SOLIA
s verksamhet, som hyr ut motions- och idrottsutrustning (på finska).

Försäkringar och tjänster Skador Kundservice Aktuellt Företagskunder Medietjänster Fenniakoncernen Briefly in English
© Fennia-konserni
00017 Fennia, Helsinki
Puhelin: 010 5031
Dataskydd och användarvillkor Tillgänglighet Samtalspriser och integritetsskydd